I torsdags kväll besökte jag det branschsamtal som jag under hela sommaren sett fram emot och som jag tidigare nämnt här på bloggen. Under rubriken ”Perspektiv på framtidens bokbransch” arrangerade de båda bokförlagen Natur & Kultur och Atlas denna paneldebatt där tre personer med utifrånperspektiv skulle möta bokbranschens tyngsta insiders, som det hette i inbjudan.
Panelen bestod av Linda Skugge (vd för Vulkan), Per Helin (vd för Publit) och Otto Sjöberg (vd för TV4 Expressen Mobilab). Moderator var den bokbranschkunnige Björn Linnell. Och i publiken fanns uppåt 150 personer, främst från förlagsbranschen men även många andra intresserade från övrig bokmarknad.
Tanken var god. Frågeställningar som ”Hur kommer bokbranschen att se ut i framtiden?” och ”Vad gör vi för att möta förändringarna?” skulle tas upp. Entreprenörerna Linda Skugge och Per Helin och den luttrade medieräven Otto Sjöberg skulle bjuda på egna lärdomar och samtidigt picka på förlagsbranschens skal och därmed locka fram bokförlagens tankar och visioner.
Det började intressant med öppningsinlägg från paneldeltagarna. Otto Sjöberg pekade på hur tidningsbranschen tvingats till affärsutveckling, något som bokbranschen också måste anpassa sig till. Linda Skugge tog upp fördelarna med print-on-demand och hur det kan vara en alternativ väg för många författare. Per Helin jämförde med musikbranschen och tipsade om ett antal områden där bokbranschen borde bättra sig. Den som är intresserad kan ta del av referat på lajvbloggen och twitterflödet.
Sen spårade det ur. Linda Skugge hakade upp sig och ställde under resten av debattimmen i princip samma fråga om och om igen: ”Varför har inte förlagen reklam i böckerna?” Det verkade vara en av hennes lösningar på framtidens bokutgivning, plus att förlagen skulle sparka hälften av personalen och sänka lönerna för resten, så att alla istället blev entreprenörer. Per Helin och Otto Sjöberg försvann lite i diskussionen och det började höras fler och fler frågor, svar och kommentarer från publiken. Några försökte sig på att besvara Lindas upprepade fråga, men ingen såg reklamfinansiering som en fungerande väg för böcker i allmänhet, speciellt inte skönlitteratur. Andra personer i publiken pekade på ytterligare perspektiv på framtidens (eller snarare samtidens) bokmarknad.
Det blev ingen bra debatt. Ämnet var för stort och alla hade olika agendor. För mycket fokus hamnade på småsaker. Däremot fungerade det delvis som en brainstorming inför fortsatta diskussioner inom branschen, men då måste ämnena vara mycket snävare hållna. Och mer inriktade på sådant som faktiskt kan anses vara framtid och inte bara analyser av vår samtid.
Det stora problemet med torsdagskvällen var dock inte att debatten inte funkade, utan istället hur flertalet gäster uppfattade förlagsbranschen. Det bjöds på väldigt få framtidsvisioner från de närvarande förlagens sida, det verkade vara en stillastående bransch. Vilket är långtifrån sanningen.
Att som närvarande förlagsrepresentant, i ett stressigt entimmesrace, kläcka ur sig klatschiga oneliners för att besvara diverse påståenden är inte det lättaste. Att svara på frågor på ett pedagogiskt, lättförklarligt sätt är nästintill omöjligt. Ta t ex Björn Linnells avslutande fråga ”Varför behövs förlagen?” – jag hade gärna svarat på den så som jag gjorde i min bloggpost Kaninen i hatten, men ni som har läst den vet att det är hart när orimligt att sammanfatta den på 30 sekunder innan domaren blåser i visselpipan och avslutar matchen. Visst, jag kunde ha räckt upp handen och sagt att det rent krasst handlar om vem som ska ta den ekonomiska risken, men utan efterföljande förtydligande hänger det lika löst i luften som det mesta som sades under den avslutande halvtimmen av debatten.
De enskilda förlagen har säkert hunnit väldigt olika långt i sina diskussioner och strategier inför framtiden. Vissa är oroliga, andra är taggade. Men att utifrån den samlade förlagsbranschens tystnad – eller ovilja att diskutera – under debattkvällen dra slutsatsen att det är en förlegad bransch är en aning vanskligt. Dels så är det för en del förlag faktiskt inte särskilt bråttom, det är ju inte så att framtiden kommer att överfalla dem imorgon dag. De kan skynda långsamt och låta andra visa vägen. Dels pågår det med säkerhet en lång rad spännande saker, mycket mer än jag själv känner till. Det är bara det att väldigt få förlag vill berätta om det innan alla avtal och detaljer är på plats.
Och det är här vi kommer till den riktigt stora nyttan med debattkvällen. Representanter från förlagen fick träffas och i eftersnacket gemensamt diskutera saker som dykt upp under kvällen. Kontakter knöts och lunchplaner gjordes upp. Inget konstigt i sig, det finns massor av sådana officiella eller inofficiella samarbeten över företagsgränserna mellan olika personer i branschen. Men denna gång hamnade fokus i eftersnacket på just de frågor som vi var där för att diskutera. Om framtiden och dess möjligheter, om förändringar och nya perspektiv.
Det fina med samarbeten över företagsgränserna är att man därmed bestämmer sig för exakt var gränsen för ens företagshemligheter går. När man väl har gjort det så kan man lika gärna gå ut offentligt med resten av diskussionen och visionerna, allt det där som inte är direkt superhemligt. Vi får inte viska till varandra, det är viktigt att andra – även långt utanför bokbranschen – hör vad vi säger. Jag tror nämligen att det finns mängder av klok kunskap att suga åt sig i de kommentarer, frågor och svar som uppkommer av ett sådant offentligt samtal. Det är åtminstone min lärdom av att ha varit en del av sommarens mångbloggande om bokens framtid.
Jag tänker vara så öppen jag bara kan med de över-gränserna-diskussioner jag deltar i. Och det är min uppmaning till kollegorna att göra detsamma. Det är nämligen bara onödigt att förlagsbranschen får samma stämpel på sig som skivbolagen. Vi har ingenting att vinna på tystnad.
Läs fler kommentarer om debatten:
Daniel Åberg
Johanna Ögren, Bokhora
Jonas Mosskin
Richard Herold, Atlas
Anna Troberg
Bokens framtid
Anna Serner
SR Kulturnytt (ljudklipp)
Daidalos
Från Holmes till Sherlock är en populärhistorisk berättelse om de män och kvinnor som skapade succén Sherlock Holmes - och höll framgången vid liv i över 125 år.
Boken utkommer på
{ 4 kommentarer… läs dem nedan ellerlägg till en }
Fördelen med bloggosfäriska diskussioner kontra livedito är att man har ett obegränsat antal tecken att förklara sig med, och att man inte behöver svara i realtid. Och apropå det så har jag nu äntligen fått tummen ur och levererat lite tankar om framtidens förlag, som jag en gång lovade i en kommentar till Kaninen i hatten.
För övrigt berör jag den öppenhet du nämner. Transparens är a och o tror jag.
Joshua_Tree: Håller med dig om bloggformatets fördelar. Jag är själv mer intresserad av att uttrycka mig i skrift än i tal. Muntlig retorik i all ära, men det är svårt att både vara faktafylld och lättbegripligt pedagogisk när man pratar.
Jag har läst ditt inlägg om framtidens förlag – mycket intressant! Jag ska försöka hinna kommentera på din blogg också.
Seriös text! Är själv ny i bloggandet, och vet knappt vad jag ska göra av alla bra bloggar jag hittar, får väl sitta uppe på nätterna och läsa…
Bokbrunetten: Det där går i vågor för mig. I vissa perioder läser jag massor av bloggar inom ett visst område, sedan kan jag vara borta i flera månader från samma bloggar. Ibland läser jag så mycket att jag inte hinner skriva själv. Jag är ingen typisk bloggare (om det nu finns en sådan), utan snarare en periodare som skriver när tiden och lågan finns. Att skriva blogginlägg bara för sakens skull är inte min grej.
{ 2 trackbacks }