Idag skriver Adam Svanell långt och intressant om Wikipedia i Svenska Dagbladet. Det finns dock delar i hans resonemang som man kan ifrågasätta. Han har provat att skriva en artikel om sig själv på Wikipedia och sedan kryddat den med felaktigheter, för att se vad som händer. Snopet nog för Svanell hände inte särskilt mycket: ”Efter att ha hört om alla Wikipedias kontrollinstanser kan jag inte förstå att ingen upptäcker min vandalism”, skriver han.
Men det är väl ändå inte särskilt konstigt. Självklart upptäcks inte alla fel direkt efter redigering. Det skulle innebära att alla artiklar passerade genom ett filter, en regelrätt kontrollinstans som gick igenom varenda redigering som gjordes. Många fel upptäcks direkt, speciellt om det är mycket lästa artiklar. Men vissa fel blir kvar tills någon faktiskt läser artikeln.
Att infoga ett fel i en Wikipedia-artikel som är av föga allmänintresse är som att smyga in en privat bok på en bibliotekshylla – det kan dröja innan det upptäcks.
Jag tycker dessutom att det är synd att Svanell över huvud taget inte nämner den källkritiska aspekten. Att Wikipedia alltid måste läsas med ett källkritiskt öga, att alltid kolla ”visa historik” för en artikel som man tänker hämta uppgifter från. Kommer alla fakta i artikeln från en enda skribent, som inte angett någon källa – ja, då ska man förstås dubbelkolla på annat ställe. Om artikeln försetts med något uppseendeväckande fakta under de senaste timmarna eller dagarna – ja, då ska man också vara försiktig med att använda sig av just detta fakta. Resten av Wikipedia-artikeln kanske man kan lita mer på, och speciellt i de fall då det är en flitigt redigerad artikel, dvs om ett ämne som är av större allmänintresse.
Wikipedia är en fantastisk kunskapskälla – och för många kanske den enda – och då är det viktigt att varje gång man diskuterar Wikipedia även förklara på vilket sätt man faktiskt måste läsa Wikipedia. Källkritiskt.
Läs även ett utmärkt blogginlägg om Wikipedia av Kristina Alexanderson
Uppdatering: Läs även det blogginlägg som Lennart Guldbrandsson (den intervjuade i SvD:s artikel) skrivit om artikeln – som Adam Svanell i sin tur bemöter
Från Holmes till Sherlock är en populärhistorisk berättelse om de män och kvinnor som skapade succén Sherlock Holmes - och höll framgången vid liv i över 125 år.
Boken utkommer på
{ 9 kommentarer… läs dem nedan ellerlägg till en }
Helt riktigt, framförallt ska det ju jämföras med det media han själv använder sig av.
En tidning. Där en journalist kan hitta på vad som helst, en redaktör som råkar vara bakfull missar en massa dumheter, redigeraren är stressad sista timmen innan tryck. VIPS så har du en felaktig artikel ute i en drös människors brevlådor, och ingen har chansen att rätta till det förutom en patetisk ”Tryckfelsnisse var här” dagen efter.
Jag tror att läsa källkritiskt är minst lika viktigt i traditionella tidningar som på wikipedia!
Det är för övrigt inte bara Wikipedia som bör läsas källkritiskt utan även tidningar, inklusive Svenska Dagbladet. Om man faktagranskade alla artiklar en helt vanlig dag i exempelvis SvD skulle man hitta minst ett par dussin felaktigheter. Alltifrån felstavade namn, felaktiga årtal till grövre faktafel som felaktiga citat av intervjuade och andra källor. Men det visste väl alla redan? :-)
Tja, problemet är inte när någon slänger in ett uppenbart bluffpåstående i en välbesökt artikel, som att Karl XII led av plattfot och dyslexi elller att Anna Anka är dotter till Ludwig Wittgenstein. Det är mycket värre när folk, i en önskan att skruva artikeln efter en viss personlig åsikt, slänger in en starkt laddat formulerad text (utan att använda formellt lögnaktiga påståenden) och backart upp den med citat och belägg från en starkt icke-representativ källa. Exempel: man skriver om svensk utrikespolitik och tar alla belägg från Stefan Hedlund, Ulf Nilson och Per Ahlmark. När någon sedan försöker få fason på texten försvarar sig den förste med ”men det står så! De här personerna är kunniga ocbnh deras citat är riktiga, du däremot är bara subjektiv och politiskt korrekt – eller ett dumhuvud!”
Den som skriver på WP och kastar in grovt höftade, överdrivna beskrivningar eller vandringslögner riskerar mycket sällan något värre än att långt om länge få kontot avstängt en vecka. Om du som fackman skriver i NE och vet berätta att Hitler dansade en slags skuttdans när han sett fransmännen skriva under kapitulationen 1940,så blir du hängd av dina kolleger, men ingen riskerar något reellt obehag i verkliga livet på WP, därför kan man hålla på och trolla eller driva vilseledande synpounkter hur länge som helst, särskilt om man är flera om saken. Visst finns det bra artiklar på WP, men Wikipedias syn på hur man ska åstadkomma tillförliliga texter är hopplöst naiv, både för grovmaskig och för knappologisk. Jag skulle aldrig lita på en WP-text om t ex ett historiskt skeende eller en nu levande person, bortom rena basfakta, utan att kolla upp det som sägs på bilioteket – och då är ju ett uppslagsvekr egentligen meningslöst. Vem vill ha ett uppslagsverk som bara fungerar som en fiskdamm?
De fel och ledande beskrivningar som ibland citeras från NE eller Britannica är knappnålsstora jämfört med vad man hittar i en hel del artiklar på Wikipedia – framförallt den svenska, men också den engelska. Svenska WP är alllmänt talat ett skämt, den är under all kritik.
” Om artikeln försetts med något uppseendeväckande fakta under de senaste timmarna eller dagarna – ja, då ska man också vara försiktig med att använda sig av just detta fakta”
Rena lögner eller tillhöftade påståenden kan ligga kvar mycket längre än så. I artikeln om Bkörn Borg på engelska WP stod det under ett par *år* att Borg vid slutet av sin tenniskarriär, 1980, hade varit starkt depressiv och fysiskt och psykiskt körd i botten. Källan för det var nån sensationsmässig journalist som skrivit många år efteråt – fan vet om inte hans artikel dessutom hade övertolkats av den som kastade in det på WP. Det fanns också antydningar om att Borg skulle varit självmordsbenägen vid den tiden, kanske en knarkare (troligen ett eko av händelserna i Milano 1990, även om det inte är mycket som tyder på att det var något självmordsförsök då heller). Björn Borg är ju en hyfsat känd person, men tror du att någon brydde sig om att kolla uppgifterna? Nix.
Och att ta sig igenom en logg på hundratals redigeringar för at se vad som stod på sidan tidigare är ju ogörligt om man, på rimlig tid, vill ha fram pålitliga uppgifter om ett ämne där man inte själv är kunnig. Folk kastar in stora textsjok, stryker ner, färgar om – eller bara klottar – hej vilt. Din bild av att det räcker med att koilla de senaste ändringarna bygger självklart på en tilltro till att internrättandet fungerar och att artikeln nästan alltid blir bättre med tiden.Men om den istället utsäts för ett ständigt skyttegravskrig ochoupphörliga vågor av vandalisering?
Robin och Sölve: Läs gärna den intervjuades egna kommentarer om artikeln: http://wikimediasverige.wordpress.com/2010/07/31/wikipedia-testade-sveriges-tredje-storsta-tidning-for-att-se-om-den-klarade-faktagranskningen/
Magnus: Du pekar på väldigt viktiga saker och jag kan inte annat än hålla med om faran i referenser till osakliga eller starkt färgade källor. I sådana fall är det väldigt viktigt att även lyfta fram citat från personer med motsatta åsikter, för att visa att det finns en kontrovers i ämnet. Sanningen i vissa ämnen är nästan omöjlig att få objektiv, så då får man lämna åt läsaren att bedöma olika källors pålitlighet. Wikipedia bör på det sättet vara objektivt redovisande snarare än ett uppslagsverk med någon sorts hundraprocentig sanning.
I just kontroversiella ämnen räcker det ju inte heller att kolla ”visa historisk”, som du mycket riktigt påpekar. Men det som jag vill få fram är att läsning av Wikipedia kräver oändligt mycket mer källkritiskt tänkande än att bara läsa en text och ta den för sanning. ”Visa historik” är en funktion som bör användas lite oftare än vad många läsare gör.
Vanliga uippslagsverk med bredd, som t ex NE och Britannica, strävar efter att artiklarna ska vara korrekta i sak och rättvisande, men samtidigt, så långt det går, begripliga även för icke-fackmän. Det menar jag att de inte har begripit på WP, eller: kärnan av deras medarbetare och interna redaktionsbyråkrati ser inte problemet.
Idag har man, på engelska WP i alla fall, dels de som kastar in yviga och överdrivna textsjok om i stort sett vad som helst, som klipper och klistrar från kvällstidningar och ledarsidor och lyfter bort korrekta påståenden när de står i vägen för deras egna breda penslar och som staplar upp massor av citat för att stödja sina egna politiska uppfattningar. Å andra sidan har du en del som är kunniga (men som kanske ändå är väldigt inkörda på en position: vetenskapsmän är ofta envisa och snarstuckna) och som vill att precis allting ska ha en citering, ett belägg från en ”god källa”. De här senare personerna kan vara kunniga, men de är ofta helt ointresserade av att åstadkomma en läsbar och engagerande artikel – de slår med förkärlek ner på alla som försöker *sammanfatta* innebörden av tjugo olika belägg eller fackmässiga tolkningssteg med egna, övervägda formuleringar – och ropar ”Men så, exakt så, står det inte i någon av de bästa bvöckerna, dumhuvud!”, och klumpar ihop dem med de rena agendaskribenterna.
Det kanske är frånvaron av en folkbildningstradition i USA som spelar in här, amerikanska akademiker (även om enwp är världsomfattande är flertalet aktiva redigerare britter eller nordamerikaner) har relativt sällan sysslat med populärvetenskap och har man en avancerad examen i ett ämne är man nog väldigt benägen att fjädra sig med den. Resultatet blir i alla fall artiklar som är nästan oläsliga och där den som inte är fackman inte kan urskilja vad som är viktigt – eller tillförlitligt.
Jag redigerar ibland en del på engelska WP, mera sällan på svenska, men undviker ämnen som är tydligt kontroversiella. De senaste två åren är det tydligt på engelska WP att en ”hyperdeletionistisk” riktniing har stärkt sina positioner, de är aggressiva och doktrionära och har en stark ställning som moderatorer och admins (som alltså kan fälla avgöranden i bråk mellan medlemmar). De ser WP:s regler om verifierbarhet och klamp mot syntetiserande utdagor som en lagbok och hävdar att precis alla påståenden som inte har en citering från en eller flera ”goda källor” ska lyftas bort direkt, även om påståendet är helt okontroversiellt och troligen riktigt. Det där är en modell som är lånad från fysiken, där i princip alla påståenden och slutledningar forskaren gör ska vara explicita. I de flesta icke-naturvetenskaper är det ju inte så, det finns massor av påståenden som behöver göras inom en artikel om t ex historia som kan vara omöjliga att hitta ett skrivet belägg för i just den formen, därför att de är så självklara. Försök hitta ett belägg för att ”de flesta européer använder, när de skriver för hand, en enklare form av bokstäverna gemena a och g och avledda former av dessa än vad som används i tryck”! Eller för att ”det körs mycket få ånglok i reguiljär linjetrafik (alltså inte museibanor) på järnvägarna i västvärlden numera”. Resultatet är naturligtvis att folk sticker, det är ingen som vill lägga tid på att åstadkomma en läsbar och insatt text om t ex Dante eller Kalmarunionen om det sen kliver in nån snarstucken klåpare och raderar hälften, förvandlar texten till en oläslig och poänglös soppa och kryddar det med några hånfulla rader till dig om ”original research” eller ”så står det inte i mina böcker”.
Magnus: Stort tack för dessa insikter i hur det ser ut på engelska Wikipedia! Jag hade ingen aning om denna utveckling. Mycket intressanta exempel. För egen del var jag lite småaktiv på svenska Wikipedia för något år sedan, så jag vet inte riktigt hur det funkar just nu. Min viktigaste ståndpunkt i hela diskussionen är att så många använder sig av informationen/kunskapen på Wikipedia och därför är det viktigt att veta hur man ska förhålla sig till den.
Jag håller med Mattias Boström om att man alltid måste vara källkritisk när det gäller Wikipedia. Insåg för ett par år sedan att Afrikas geografi inte heller stämde med mina kunskaper. En annan aspekt är att man kan ändra snabbt på nätet, men aldrig i en bok. Vilket innebär att man kan ge desinformation med blixtens hastighet på nätet!
Jag är mycket irriterad över att några självutnämnda ”censorer”på svenska Wikipedia går in och lyfter ut text om en, för Uppsala, betydelsefull medborgare som bidragit till utvecklingen på flera områden i staden. Det värsta är att dessa personer inte går att nå för en diskussion utan strykningen sker med litet överlägsna kommentarer om hur värdelös den inlämnade informationen är.
Är det så att Wikipedia hellre hyllar sådan ytlig information om sångaren si och så men föraktar människor som arbetat under lång tid för att ge stöd åt utvecklingen i en stad?
Träd nu fram och ge ärliga och öppna skäl till er censur av fakta kring en person som Ola Carlsson innan han hinner avlida utan att ha fått en korrekt behandling av Wikipedias svenska ledning.
Tom Engström
{ 9 trackbacks }