Vikten av att skriva följebrev när man skickar in manus

Den som skickar in ett manus till ett bokförlag bör alltid bifoga ett följebrev.

Alltför ofta får vi på Piratförlaget in manus som helt saknar följebrev eller som bara har en bifogad lapp med kontaktuppgifter. Risken finns då att vi, åtminstone inledningsvis, bedömer manuset på fel sätt. Det är ofta svårt att få grepp om en text när man inte har den minsta aning om vad den i stora drag handlar om.

Vad ska man då skriva i sitt följebrev? Jo, lite kort om sig själv, varför man skriver och varför man har skrivit just det här manuset. Många av de debutanter vi har antagit de senaste åren har stuckit ut på ett eller annat sätt redan i följebrevet. Hur man skriver detta är förstås väldigt personligt – det finns tyvärr ingen färdig mall att utgå ifrån.

Och så ska man förstås presentera boken, vilket förmodligen är det svåraste av allt. Jag har sett rekommendationer om att man inte bör berätta om handlingen – att låta boken tala för sig själv. Det är det dummaste jag har hört. Här har man tvärtom ett gyllene tillfälle att fånga förlagets intresse och detta funkar sällan genom att att vara hemlighetsfull. Låtsas istället att du skriver en baksidestext för boken. Sälj in den hos oss! Om inte författaren lätt kan sälja in historien hos förläggaren, hur ska då förläggaren lyckas sälja in den hos resten av förlaget (säljarna, PR-personerna etc) – och hur ska vi då lyckas sälja in den hos återförsäljarna som i sin tur ska sälja den till läsarna? Som författare måste man få fram vad som är unikt med just den här boken.

Jag vet att det är supersvårt att få till baksidestexter ibland, men den som skickar in sitt manus till oss och som har lyckats få till en bra presentation av sig själv och en lockande text om boken – den författaren har genast skapat intresse hos förlaget. Med tanke på att vi får in uppemot tusen manus om året gäller det verkligen att ta alla chanser som ges att rikta uppmärksamheten just mot ens eget manus.

Ibland är följebreven oerhört snyggt formgivna, med foto på författaren och klatschiga rubriker. Det är i och för sig trevligt, men tänk på att det vi bedömer är texten, inte formen.

Var dig själv och försök att framstå som den författare du vill vara. Var proffsig! Låt bli att tala om att din familj och dina vänner absolut tyckte att du skulle skicka in ditt manus till ett förlag – just det är ingen värdemätare som vi lägger någon vikt vid. Över huvud taget behöver vi inte veta vad dina närmaste läsare har sagt om manuset – de flesta följebrev vi får innehåller nämligen sådana formuleringar, oavsett kvaliteten på manuset, och de rekommendationerna blir därmed mycket lite värda.

Och slutligen, skicka inte med något CV som inkluderar vartenda sommarjobb som du haft sedan du gick i åttan!

Taggat som: bokmanus, debutant, följebrev, manus